Ett nytt år, nya möjligheter, nya problem. Jag vill ej vara som de flesta och göra den klassiska summeringen av det gågna året med någon sorts halvtårögd tinder i mina ögon. Jag skulle kunna berätta om allt det där som jag aldrig jag trodde jag skulle få uppleva allt det där som helt plötsligt var vardag fast bara några månader tidigare skulle det vara något som jag aldrig skulle kunna röra eller känna. Jag är mest glad över att jag inte är den jag var, början på någon ny, det gör inte ont i huvudet och det trycker inte av dödsångest när jag sätter mig på färdmedlet hem, jag vet att hem är något jag vill ha och något jag vill leva med.
De senaste veckorna har kantats av någon sorts meltdown, Det var näsblod varje dag, det var rockstarwannabeattacker som resulterade i en skakande kropp under ett forsande vatten i vår dusch, allt för att inte dö just då. Känslor som fan flög överallt. Men det var nog något jag behövde, det var den produkten av en avslappnad kropp också, att nu kan du ta det lugnt, jag kan känna mig in i omgivningen, jag är ett med den, och snälla ta en ej ifrån mig,
Det blir ingen stavkontroll nu, ligger i framstupad sidoläge och skriver detta nu, skall åka buss i cirka tolv timmar snart, enbart för jag är snål. Sedan tillbaka till det sköna Stockholm.
Jag lever, jag frodas och jag älskar, men jag älskar mest, fast det är i smyg, för då skulle ni kunna tro jag var snäll.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar